Turistan

Kom igen, vandalisera och förstör NÅGOT ANNAT, väx upp och visa lite respekt! Vk

Ja, det gick och blev vinter i min lägenhet. För en stund iallafall. Avfrostningen tog längre tid än väntat så jag tog en kniv och högg mig fram genom isen. Till slut hade det mesta lossnat men hamnat på golvet istället, därav "vintertiden" i min lägenhet. Det var dock värt det för nu känns det som om frysboxen blivit både bredare och djupare. Då kan man handla mera mat, vilket jag har lovat mamma. ♥

Har landat hemma i Kalmar för att knapra halstabletter och sova i egen säng. I morgon bär det av igen och denna gång med tåg till Växjö. Semestern är underbar med undantag för att jag gått och blivit förkyld, det måste vara de friska Ölandsvindarna, resnerverna och de barfota fötterna som bidragit till en sämre hälsa. Humöret är ändå på topp och trots ett evigt snorande har mina dagar på Ölands största camping varit underbart mysiga. På grund av den sena säsongen har det dock dragits in på bussar och vi gjorde en storartad entré när vi från den milslånga stranden checkade in gående med våra rullväskor. Vi fick rabatt på en större stuga och har som de turistvetare vi är bidragit med vår kunskap i madrasshoppande, rosédrickande, engångsgrillande och glasskladdande. Efter två varma dagar och kortspelande nätter försvann vi samma väg vi kom men med röda näsor och sandiga öron. Vi hittade en buss med både allsång, telefonpratande och alkolister som tog oss till Borgholm. Där blev en middag med havets läckerheter avslutningen på vår Ölandsemsester.



Nu snorar jag somsagt vidare och äter Vicks Fruity Fresh. Tittar på Friidrott och skriver blogg. Ska duscha bort lite sand och packa om väskan. Skriver här gör jag igen först på lördag.

Nu blir det Öland. Stugsemester med Johanna och Mia. En lätt packning, solglasögon och ett par flaskor vin. Det är allt som behövs. På återseende, turistan är på vift.

När jag promenerar in på Kalmar flygplats med tankarna på hur jag ska hinna tränga mig före alla andra till taxiparkeringen ser jag ett ansikte jag saknat. Tittar en gång extra och JA det är Joniii som kommit för att hämta mig. Kan man få en bättre start än så? Tveksamt.

Nu ligger jag i min säng bland resväskor, påsar och kläder. Hade glömt bort hur smal en 90cm säng kan vara men också HUR skön just denna är. Det är min pärla. För övrigt har jag visst storartade planer i resten av lägenheten för av någon anledning har jag redan skruvat ner skrivbordet och placerat ut träskivorna lite här och där. Det ser som ni säkert kan tänka er inte så bra ut här just nu, det är en röra. Tandborsten är nog den enda som hittat rätt. Nu ska jag sova och ta nya tag i morgon. Turistan är tillbaka i Kalmar.

 
Ingången till mig

Vilken helg. Behöver inte säga mer än så. Klockan är 00.42 och den är över. Tråkigt.
Lite bilder från lördagens "oheliga tjejfest" kommer nedan. De kanske passar så här mitt i natten?!



Sista dagen på jobbet i morgon. Känns bara bra.

Detta är nog den jobbigaste arbetsdagen genom tiderna och ändå har jag inte gjort mycket. Det är folktomt, varmt och trist, och det kliar i kroppen. Jag har läst inredningstidningar i typ fyra timmar. När jag slutar om ca en timme ska jag byta om och gå till Joel och Thomas lägenhet. Där kommer det dock vara tomt på killar för Johanna ska ha en ohelig tjejfest. I jobbets mejerikyl står det vin på kylning tillsammans med vindruvor, ost, melon och nötter. Längtar, längtar, längtar.

(Igår sa Johan att han hört talas om en mr Rabbit, jag bara nickade och log.)

Lillan satt vid min dator när jag kom ut från duschen, jag sneglade dit och var tvungen att stanna till. Snart tio år gammal surfar hon runt på olika modesidor och bestämmer vad hon behöver för kläder. Själv ser jag inte nöjet i att inte få prova och ta på plaggen innan jag handlar och efteråt kan bära runt på påsen i stan. Jag säger då det, "dagens" ungdomar...

Den här ville Lillan ha från H&M

Efter incidenten med morgonmjölken sniglade dagen sig fram med lite händelser av värde. När jag äntligen fick sluta skyndade jag därför iväg mot parkeringen. Nästan framme vid min bil får jag ett mms av ett okänt nummer, bilden är något suddig men det går att skymta någon sorts nyckel. Den ser ut ungefär så som min bilnyckel- DET ÄR MIN BILNYCKEL! Nyckelknippan är tom på den viktigaste av nycklar och det är David som smsar. Han har lekt tjuv och glömt lämna tillbaka. Traskandes tillbaka mot bunkern försöker jag att inte bli irriterad, ett leende är det bästa sättet att klä sig på och skrattar man mycket går man lättare ner i vikt (skvallerblaskor). Efter en sommar i Umeå har jag inte mycket pengar att handla kläder för och har ätit upp kroppen en aning. Därför (och av de vanliga anledningarna) försöker jag vara glad hela tiden.